.png)
I februari publicerade EU-kommissionen det så kallade Omnibusförslaget, som omfattar regelverken CSRD, EU-taxonomin, CBAM och CSDDD. Syftet med förslaget är att förenkla befintliga regelverk och stärka konkurrenskraften för företag verksamma inom EU. I april röstade EU-parlamentet, genom ett brådskande förfarande kallat ”Stop-the-clock”, för att skjuta upp implementeringen av delar av regelverken, däribland CSRD, EU-taxonomin och CSDDD. Förenklingsförslaget innebär bland annat en minskning av antalet obligatoriska datapunkter, tydligare definitioner av väsentlighet samt en bättre harmonisering med andra globala standarder. Förhandlingar och beslutsprocesser kring förenklingsförslaget pågår fortfarande och ännu har inget slutgiltigt beslut fattats på EU-nivå.
Nedan följer en sammanfattning av några av de frågor och diskussioner som lyftes under samtalet, tillsammans med rekommendationer för hur företag bör agera i den rådande osäkerheten.
Sedan Omnibusförslaget publicerades har många bolag hämtat andan efter ett par år av CSRD-förberedelse. Nu har det gått ett par månader sedan förslaget kom ut, vad kan vi säga om förslaget och CSRD i Sverige framåt?
Den 12 maj publicerade justitiedepartementet en promemoria där det klargörs att Sverige kommer att tillämpa ”Stop-the-clock”, vilket förväntas träda i kraft vid årsskiftet 2025/2026. Det innebär att rapporteringskraven enligt CSRD skjuts upp för alla grupper utom de som omfattas av grupp 1.
De stora ändringarna i Omnibusförslaget, såsom omfattningen av vilka bolag som faller inom CSRD, är fortfarande under förhandling på EU-nivå. Huvudförhandlaren i Europaparlamentet, Jörgen Warborn, väntas lägga fram ett förslag i juni, vilket följs av flera månaders ytterligare förhandlingar. Sverige kan alltså inte gå vidare med nationella processer förrän dessa EU-förhandlingar är avslutade.
Vad var FAR:s reaktion på Omnibusförslaget som publicerades i februari?
När de första signalerna om justeringar i CSRD kom var den initiala reaktionen att det var positivt med minskad rapporteringsbörda och möjligheten till förbättrad harmonisering. Men Omnibusförslaget visade sig vara mer omfattande, med större förändringar än förväntat. Det var oväntat att förslaget om förändrad omfattning, som skulle leda till att cirka 80 % av alla bolag faller ur, presenterades.
Trots osäkerheten ser FAR även möjligheter med detta. För företag innebär detta en chans att strategiskt bygga upp sitt hållbarhetsarbete och skapa långsiktigt värde inom väsentliga områden, snarare än att enbart fokusera på regelefterlevnad. Ett enklare och tydligare rapporteringsramverk kan i längden bli både mer effektivt och mer relevant för företagen själva och deras intressenter.
Företag som planerar att få sin hållbarhetsrapport granskad bör dock påbörja det interna arbetet i god tid. Interna kontroller och processer för att kvalitetssäkra data behöver byggas upp oavsett exakt när rapporteringskraven börjar gälla.
Hur bör företag inom våg 1 med 500–999 anställda förbereda sig inför rapporteringen för räkenskapsåret 2025?
Den svenska årsredovisningslagen har inte ändrats och den nuvarande lagstiftningen gäller fortsatt. FAR betonar att det är riskfyllt för företag i våg 1 att avstå från att förbereda sin rapportering.
Hur bör företag som inte faller inom CSRD, enligt Omnibusförslaget, planera framåt?
Även om vissa företag inte kommer att falla under CSRD försvinner inte behovet av hållbarhetsrapportering. Klimatrelaterade och andra hållbarhetsrelaterade risker påverkar affärsmodeller redan idag och kommer att fortsätta göra det framöver. Intressenter, investerare och kunder kommer fortsatt att efterfråga tydlig och relevant information.
FAR understryker därför vikten av att fortsätta det strategiska arbetet. En dubbel väsentlighetsanalys (DMA) är ett centralt steg för att förstå vad som är viktigast för verksamheten. Det gäller att identifiera relevanta datapunkter i ESRS för just ditt bolag och fokusera på det som skapar störst värde. Glöm inte att dialog med intressenter är en viktig del av detta arbete.
Hur ska kvaliteten i hållbarhetsrapporteringen för bolag utanför CSRD säkerställas?
Allt börjar med rapporteringen. Utöver CSRD:s syfte att öka transparensen är det även centralt att förbättra tillgången till tillförlitlig och relevant information. Företag som inte längre omfattas av CSRD behöver kanske inte granska hela hållbarhetsrapporten framöver, utan kan fokusera på de mest väsentliga datapunkterna för bolaget och intressenter. Väljer ett bolag att endast granska delar av rapporten är det dock viktigt att tydligt redogöra för detta.
Om hållbarhetsinformationen publiceras i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen omfattas den av krav på granskning. Om bolaget i stället väljer att publicera informationen separat, finns det större flexibilitet men också ett större ansvar att tydligt kommunicera vad som har granskats och vad som inte har det.
FAR lämnade ett remissvar till EFRAG, vilka förbättringar till ESRS togs upp?
FAR som branschorganisation har tillgång till specialister som är aktiva inom revisions- och redovisningsbranschen. Genom omvärldsbevakning, insamlade synpunkter och granskning av publicerade hållbarhetsrapporter kunde FAR sammanställa ett remissvar. Detta skedde även på europeisk nivå i samarbete med Accountancy Europe.
I sitt remissvar till EFRAG har FAR lyft flera viktiga förbättringspunkter, men valt att hålla sig på en övergripande nivå snarare än att gå in på enskilda datapunkter. FAR understryker bland annat att en minskning av antalet datapunkter inte nödvändigtvis innebär en lägre rapporteringsbörda för företagen.
En central fråga som lyfts är behovet av tydligare vägledning kring tillämpningen av principerna för dubbel väsentlighetsanalys (DMA), samt definitionen av väsentlighet i stort. Eftersom en stor del av hållbarhetsrapporteringen bygger på att kunna identifiera vad som är väsentligt är det avgörande att dessa begrepp är tydligt formulerade och lätta att förstå.
Vidare betonar FAR vikten av att tydliggöra att processerna för att genomföra en DMA kan skilja sig åt beroende på företagens storlek, bransch och verksamhet. Det är avgörande att företag kan följa en tydlig röd tråd i sin rapportering. Fokus bör ligga på kärnan: att identifiera den mest väsentliga inverkan, riskerna och möjligheterna samt redogöra för hur dessa påverkar affärsmodellen, hur de hanteras, och vilka åtgärder, policyer och mål som finns kopplade till dessa områden.
Omnibusförslaget ger företagen mer tid men inte ett frikort att pausa hållbarhetsarbetet. I stället skapas ett utrymme att fördjupa analysen, fokusera på det mest väsentliga och förbereda organisationen för framtiden. För att stå väl rustade inför framtiden är det viktigt att som bolag kontinuerligt följa EU:s utveckling och förstå vilka förändringar som kan påverka er verksamhet.
Se hela webinariet i efterhand här
För mer information gällande Omnibus och hur det kan tänkas påverka ditt bolag, kontakta oss på info@ethos.se.